Biologisk mångfald

För att jordens ekosystem ska fungera behöver vi biologisk mångfald, vilket betyder en variation av arter, gener och livsmiljöer. Vi brukar skogen på ett sådant sätt att alla arter i det svenska skogslandskapet kan finnas kvar.  Stora Enso återställer ekosystem till förmån för hotade arter som raggbock, vitryggig hackspett, sandödla och många andra växt- och djurarter. Vi arbetar långsiktigt med att utveckla våra skogsbruksmetoder, inklusive ”Rätt metod ” – en metod för att minimera markskador. Minskade markskador leder till minskad risk för påverkan på omgivande vattendrag och bidrar därmed till bättre livsmiljöer för olika vattenväxter och djur. 

Raggbocken är barrskogens största långhorning. Skalbaggen är en hotad art som är beroende av död tallved. Genom att röja ungskog och se till att död tallved får mycket solljus kan vi återskapa och underhålla bra livsmiljöer. Att ha raggbock i sin skog är ett tecken på ett landskap där många tallberoende arter trivs. Därför är vi lite extra rädda om just raggbockarna! Den rödlistade raggbocken är en art där vi inom skogsbruket kan göra tydlig positiv skillnad genom förhållandevis små och snabba åtgärder. Det kan till exempel röra sig om naturvårdsbränningar eller röjning för att ge lämpliga tallågor det solljus som raggbocken behöver. Raggbocken vill ha gott om ljus, lågorna får därför gärna ligga med en långsida mot söder. Genom att vi röjer ungskog runt dem släpps ljus och värme ner till lågorna och skapar en perfekt livsmiljö för raggbock och många andra insekter. Små åtgärder gör stor skillnad Bristen på död tallved är det huvudsakliga hotet mot raggbocken i Sverige. Stora Enso bedriver ett aktivt naturvårdsarbete för att gynna arten, bland annat genom överenskommelser med Länsstyrelsen och aktiva åtgärder som förbättrar raggbockens förutsättningar. – Det här är ett område där skogsbruket på riktigt kan göra väldigt positiva åtgärder för den biologiska mångfalden, berättar Emiliano Zocca, Skogvaktare. Det är kul att skogsbruket verkligen kan hjälpa till. Här behöver man inte heller vänta i 100 år för att se effekt av åtgärderna. Om vi skapar bra lågor i rätt lägen kan man se fina resultat redan efter 7-8 år. Som mest effektivt blir det förstås om vi gör åtgärderna i områden där man vet att insekten redan finns.

När våra vägar korsar vattendrag kan en valvbåge göra stor skillnad. Den förbättrar vandringsvägarna och skapar bättre lekområden för fiskar och andra vattenlevande organismer. Ofta får valvbågen ersätta en äldre vägtrumma som behöver bytas ut. Valvbågen gör att vi kan skapa en så naturlig botten som möjligt. Öring, flodpärlmussla och många andra arter gynnas av de miljöer som valvbågen möjliggör.