Viltförvaltning - en del av skogsskötseln

Älgar äter gärna tallplantor och skadorna orsakar stora förluster för skogsbruket. Älgförvaltningens ramar sätts av det övergripande målet, att klövviltstammarna ska vara i balans med fodertillgången.

Tillgången på foder för klövviltet kan ge skilda förutsättningar för hur stor älgstammen blir i olika förvaltningsområden. Älgbetesinventering mäter hur många träd som blivit skadade av älgar och hur svår skadan är. Resultatet av inventeringarna används till exempel när man ska besluta hur många älgar som ska skjutas varje år.

Skogsbruk är Stora Enso Skogs huvudverksamhet, och viltfrågan är viktig i en långsiktig och hög skogsproduktion. Klövviltförvaltningen strävar efter balans mellan klövviltstammar och fodertillgång för att uppnå både hög skogsproduktion och livskraftiga klövviltstammar. Jakt och viltförvaltningsfrågor ska följa vår ekologiska helhetssyn, där balanserade viltstammar fyller sin roll i ekosystemen. Vi vill ha en fortsatt värdefull och uthållig skogsproduktion samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras.

Initiativ för större älgskötselområden i Värmland

Älgbetesskadorna innebär stora förluster för många skogsägare. I Värmland är skadorna fortsatt stora och avskjutningsmålen uppnås inte. Nu har Stora Enso tagit initiativ till att skapa större älgskötselområden i Värmland för att bryta gamla mönster.

Älgstammarna i Sverige förvaltas inom så kallade älgförvaltningsområden, ÄFO:n. Dessa är i sin tur uppdelade i jaktområden: älgskötselområden och licensområden. Ett älgskötselområde, ÄSO, vars syfte är att samordna jakt, är en frivillig sammanslutning av fastigheter som registreras hos länsstyrelsen. Till ett ÄSO ansluter markägare sina fastigheter för att möjliggöra effektivare jakt och viltförvaltning över ett större område eftersom älgar och annat vilt vandrar fritt över fastighetsgränser. Ett ÄSO består normalt av ett flertal olika jaktlag som jagar på ett antal fastigheter.
Samverkan är frivillig och markägaren kan i princip lämna ett ÄSO när han eller hon vill. Det är alltså inte jaktlaget eller jaktledaren som har rätten att ansluta eller utträda fastigheten, den rätten har alltid markägaren eftersom han eller hon är jakträttshavare. Om du upplåtit jakträtten åt någon annan kan du ändå behålla rätten att företräda fastigheten i ÄSO om avtalet formulerats på så sätt. I ett ÄSO tas beslut om hur älgjakten ska bedrivas inom området och därmed även på din fastighet. Hur ett ÄSO fungerar är därför viktigt för dig som markägare, oavsett om du jagar själv eller inte.

I Värmland finns många, mindre ÄSO i jämförelse med andra skogslän. Det vill vi förändra. 

– Vi tror på att skapa större ÄSOn i Värmland. Det blir lättare att samordna, följa upp och få en gemensam styrning av jakten i ett större ÄSO. På så sätt hoppas vi också nå avskjutningsmålen, säger Michael Larsson, chef för viltförvaltning på Stora Enso Skog.
För att skapa större ÄSOn kommer Stora Enso se över och samla sitt markinnehav i Värmland i så få ÄSOn som möjligt.
– I praktiken innebär det att våra befintliga ÄSOn kommer bli större och vi erbjuder andra markägare att ansluta sina fastigheter till våra ÄSOn, säger Michael Larsson.

Hur påverkar det markägarna och jägarna?

– För den enskilda jägaren och jaktlaget blir det i princip inga förändringar alls. Det finns inget negativt i att jaga i ett större ÄSO jämfört med ett mindre, däremot finns flera fördelar. För markägaren hoppas vi att det på sikt innebär färre skogsskador av klövvilt då förutsättningarna ökar för att nå avskjutningsmålen.
Markägaren kan påverka älgförvaltningen genom att registrera sin fastighet så att den ingår i ett älgskötselområde.
– Ta gärna en titt på hur din mark är registrerad och vilka som jagar på din mark. Om du som markägare engagerar dig kan du påverka och göra stor skillnad för din skogsgård. Lämna inte över beslut som påverkar dina möjligheter att sätta rätt trädslag på rätt mark, utvecklingen av den biologiska mångfalden, klimatanpassningen och skogsgårdens långsiktiga lönsamhet till någon annan. För att lyckas med älgförvaltningens målsättning med en älgstam av hög kvalitet som är i balans med foderresursen krävs ett väl fungerande samarbete mellan jägare och markägare och vi uppmuntrar alla markägare att engagera sig mer i viltförvaltningen, avslutar Michael Larsson.

Avskjutningsmålen missas i Värmland

En summering av säsongen 2021-2022 års älgjakt visar att man på många håll inte når avskjutningsmålen i förvaltningsplanerna.
–Vi kan än en gång konstatera att markägare och jägare har misslyckats med de överenskomna målsättningarna, både vad det gäller antal och fördelning av fällda djur, säger Michael Larsson.
I likhet med de senaste årens avskjutningar verkar det enligt årets uppföljning vara enkelt att skjuta det antal tjurar som planerats. Men det gäller inte hondjurs- och kalvavskjutningen. Det fattas totalt närmare 1 500 fällda älgar jämfört med målen i förvaltningsplanerna för 2021/2022.

– Avskjutningsregler för selektiv jakt måste undvikas om det ska finnas någon möjlighet att nå avskjutningsmålen. Avskjutningen är ett viktigt verktyg för att nå såväl jaktliga som skogliga mål och ska den satsning som skogsägarna gör med tallföryngringar lyckas måste skadorna på tall minska, säger Michael Larsson.